Jag har sedan tidig tonår fått höra hur dålig och svår jag är. Under några tonårs-år var jag med om saker som jag inte önskar någon annan människa på denna jord, möjligtvis personen som sa de hårda orden, låste in mig och gjorde sakerna som gjordes. 

 

En person som säger att den älskar dig, som kan berätta hur bra du är och i nästa sekund har allt svängt. Du är lat, tjock och värdelös. Jag har faktiskt förträngt de flesta hårda orden och händelserna, men vissa sitter kvar som ett tjockt lager på hornhinnan ännu. 

 

Du tror att personen älskar dig, och det gör den kanske på sitt eget vridna sätt. Du fortsätter därför att lita på människor, lite för mycket. Du hittar personen som är den absolut mest speciella människa du någonsin träffat och äntligen känns allt perfekt. 

 

Du tror att du känner en person och den visar sig sedan vara motsatsen, allt svänger. Då uppnår man en ny slags nivå av "besviken". Personen du har anförtrott dig till börjar använda tidigare livshändelser emot dig, säger samma saker och behandlar dig lika illa. Dubbelmoral verkar höra dessa människor till. Som en del av deras personlighet. Du är tillbaka på ruta ett. 

 

Precis som den första människan som svek mig, gör även denna det. Jag tror konstant att det är mig det är fel på, att jag är konstig, jag är ju "sjuk". 

 

Där emellan är allt bra. Jag är "fin" igen. Jag betyder något för någon. Jag är älskvärd. Allt jag någonsin sökt får jag, bekräftelse. 

 

Det här är ett träsk. Det är bara lurendrejeri och manipulation. Jag fastnade igen. Jag kanske ÄR värdelös som går på samma jävla nit om och om. Letar jag efter personer som gör mig illa?

 

Tankarna snurrar mer nu än någonsin och helt ärligt önskar jag att jag inte vore född ibland, kanske ganska ofta. 

 

Samtidigt finns det så mycket att leva för, så mycket glädje och liv. Jag vet ju att jag kan, håll ut, det blir bättre och lättare! 

 

Jag är inte guds bästa barn, absolut inte, men jag förstår inte hur männsikor kan ha samvete att leva med sig själva efter att ha gjort och sagt alla dessa saker? Om någon någonsin vill svara på det så lyssnar jag gärna. 

 

Det är svårt att sätta ner foten och få ett slut på allt när man verkligen älskar en människa. Önskar att det här var ett sällsynt fall, men det är ju inte det. Det här är så många människors vardag, det gör nästan mest ont i hjärtat av allt.