Gift. Vissa människor är inget annat än gift. 

 

I början känner man sig lite tom, som att något fattas. Saker påminner om gamla minnen man har tillsammans. Efter ett tag tänker man inte på dessa minnen längre, utan man blir arg av påminnelsen. Irriterad när man hör deras namn, irriterad över att man "slösat tid", irriterad över att man "var dum nog". 

 

Men tillsist är allt som bortblåst. Det enda som finns kvar är några dammiga bilder utskrivna från ifolor i en gammal låda, och jag tänker inte ens titta på dom. Det är vad du är för mig. Det är vad NI är för mig.

 

Det var en lärdom. Och jag kommer att helna. Det KOMMER att kännas som en sten av bullshit fallit från mina axlar, jag lovar, och det är bästa jävla känslan. Varje gång jag blir sviken är det ett steg närmare ett starkare JAG. Tvekar du ens på om det är någon du vill ha i ditt liv, säg hejdå med en gång. Min mamma säger alltid "slösa inte tid på idioter". Nä just det, jag gör inte det längre, jag har redan gjort det misstaget så otroligt många gånger. Starkare och starkare. Tack&hejjjj